Den osynliga hjälten för Sveriges krisberedskap

Fjärrvärme har en central roll för att säkra uppvärmning av bostäder och samhällsviktiga verksamheter som sjukhus, äldreboenden och skolor. Detta är något som blir än viktigare i ett krisläge. Fjärrvärme produceras lokalt med olika typer av bränslen, som till exempel biobränsle, avfall och restvärme, vilket gör försörjningen mer robust. Många fjärrvärmeverk producerar även kraftvärme, det innebär att de producerar både el och värme samtidigt. Det är en viktig resurs för att upprätthålla elproduktionen vid behov.

Sverige kan få 30 procent mer kraftvärme

Enligt en rapport från Sveriges Ingenjörer kan kraftvärmens effekt öka med cirka 820 megawatt med nya turbiner. Det motsvarar 30 procent mer kraftvärme i Sverige. Om denna uppgradering kommer till stånd skulle kraftvärmen kunna stå för 70 procent av Stockholms elbehov, 60 procent av Göteborgs och 50 procent av Malmös elbehov om stamnätet kapas av fientlig makt.

Det är naturligtvis förknippat med stora kostnader att hålla beredskapen hög i energisystemet. För att få fart på utvecklingen föreslår Sveriges Ingenjörer därför en statlig beredskapsbonus. Det vill säga en ekonomisk ersättning till elproducenter som kan tillhandahålla fossilfri el när behovet är som störst.